Idag är det två veckor sedan som jag fick min sista strålningsdos i Lund, tänk vad två veckor går fort!! Efter 30 doser av strålning så är huden väldigt förstörd kan jag säga, värre än en riktig svår solskada, och huden blir blåsor och all hud måste bytas ut. Färgen är allt ifrån röd, blålila till brunt. Jag kan inte säga att jag hade särskilt ont av det, det kändes varmt (som en riktig solsveda) och det kliade lite periodvis. Nu har jag hela tiden varit noga med att sköta huden med bra produkter och många av läkarna jag har träffat säger att jag har väldigt bra läkekött. Tack!!
Sen är kroppen fantastisk! Igår, efter ett härligt oljebad så är så gott som all gammal hud borta och det ser jättefint ut!
Det är också två veckor sedan jag fick beskedet om spridd cancer. Jag har hunnit få två cytostatikabehandlingar som har fungerat bra, och när jag säger bra så menar jag bla.att jag har sluppit att må illa (vilket jag tror är mångas fasa).
Den värken som jag haft har börjat avta och jag har minskat ner värktabletterna massor, och det är riktigt positivt tycker jag. Det gav så många biverkningar som jag inte vill ha.. Min förhoppning är såklart att det är cytostatikan som gör sitt och att det i sin tur gör att värken har minskat.
Det här med att kroppen är fantastisk har jag också tänkt mycket på de sista dagarna. Min kropp visade mig med smärta och värk att här är det något som inte står rätt till. Hade den inte gjort det så hade jag kanske inte märkt något förrän långt senare... Sen måste man självklart lära sig att lyssna på kroppen också, jag hade kanske kunnat döva denna smärta med värktabletter en längre tid och då hade det fått växa i lönndom.
Detta är tyvärr något alla cancerpatienter måste lära sig att leva med, att så fort man får ont eller att något känns annorlunda, att inte dra slutsatsen att det är cancern som är tillbaka, vilket vi med all säkerhet gör... Man blir nog automatiskt mer lyhörd och söker säkert vård tidigare än vad man gör annars, och det ska man göra tycker jag, ingen mår bra av att gå och oroa sig i onödan.
Så nu ser jag fram emot en fin helg som faktiskt är helt oskriven. Det är riktigt skönt ibland att ha en hel helg framför sig när man bara kan ta dagen som den kommer.
Trevlig helg! <3