Det finns så mycket man kan glädjas åt, och det finns så mycket som man tar för givet. Det jag för ett år sedan tog för givet kan jag idag verkligen glädjas åt. Det kan vara allt mellan himmel och jord som jag har en helt annan syn på idag, vilket jag tycker är positivt. Man uppskattar små saker i vardagen som innan var så självklara. Det är synd att det måste "hända något" i livet eller i ens närhet för att man ska stanna upp och njuta här och nu.
Imorse kunde jag tex. glädjas åt att mina ögonfransar är tillbaka!! Jippie! Äntligen är det kul att ta fram mascaran igen! (ögonfransar har jag alltid tagit för givet, det gör jag inte idag.)
Alla är vi olika som personer och reagerar/agerar väldigt olika, tur är väl det, hade varit tråkigt om vi alla var likadana. Nu tänker jag exempelvis på att vara sjukskriven...Det är ingen självklarhet att vara hemma från jobbet bara för att man genomgår cytostatikabehandling, många föredrar att vara på jobbet om dom bara orkar. Kanske vill man att livet ska vara så vanligt som möjligt, eller tycker det är ensamt/tråkigt hemma...etc.
För mig har tiden hemma inneburit en möjlighet att ta hand om mig själv på ett helt annat sätt än jag är van vid, både kroppsligt och själsligt. Tid att lära känna mig själv helt enkelt...
Så sant det du skriver!